Röstproblem är ett hot mot lärarnas hälsa

En lärare måste skrika lika högt som ett godståg (80–85 dB) för att överrösta den genomsnittliga ljudnivån på 64 dB i ett klassrum utan ljuddämpande åtgärder.

Det leder till röstproblem. Lärare utgör bara en liten procentandel av alla yrkesarbetande, men i studier har de gång på gång visat sig vara överrepresenterade när det gäller problem med rösten.

Med hjälp av A-klassade ljudabsorbenter kan man sänka ljudnivån i klassrummet med 10 dB, så att den upplevs som hälften så hög. Det innebär att lärarna kan undervisa och eleverna kan höra, förstå och lära sig utan att någon behöver skrika.

Hur röstproblem påverkar lärarna i arbetslivet

(Studien pågick i 1 år och hade 2 400 deltagare)

Viktiga slutsatser om buller i klassrum

Forskare har dragit den viktiga slutsatsen att det mesta av bullret i skolmiljöer inte orsakas av flygplan, tåg och bilar, utan av eleverna själva under lektionerna.

Installation av ett ljudabsorberande undertak i klass A gav mycket bättre resultat än förväntat. I teorin var takets ljudabsorberande effekt 3 dB.

Men den verkliga förändringen låg i beteendet hos dem som vistades i klassrummet. Eftersom alla kunde göra sig hörda och förstådda utan att höja sina röster började både lärare och elever omedelbart att tala tystare. Hela 7 dB tystare, vilket gjorde att ljudnivån sänktes med totalt 10 dB och upplevdes som hälften så hög.

Studier har visat att minskad ljudnivå i ett klassrum har en positiv effekt på humör, stress och inte minst inlärningsförmåga.

Hur buller påverkar vårt humör

Det är allmänt känt att buller påverkar vår förmåga att förstå och lära oss. Men studier har visat att det dessutom påverkar vårt humör och beteende. Forskare har undersökt hur irriterade eleverna blir i klassrum med olika efterklangstider (RT på engelska). Lång efterklangstid påverkar taluppfattbarheten så att man ofta behöver höja rösten för att göra sig hörd. Om en person börjar prata högre tar andra efter, vilket ger en allt högre ljudnivå.

Längre efterklangstid hade en tydlig inverkan på elevernas humör, vilket i sin tur påverkade relationen mellan elever och lärare.

A-klassade ljudabsorbenter ger kortare efterklangstid och minskar ljudnivån med 3 dB. Det har också en positiv effekt på elevernas beteende – vid kortare efterklangstid tenderar eleverna att sänka sina röster med 7 dB. Det blir en total minskning på 10 dB, vilket gör att ljudnivån upplevs som hälften så hög.

Detta har visat sig ha en positiv effekt på elevernas humör, stressnivå och inlärningsförmåga.

Mindre irritation bland eleverna vid kortare efterklangstid (RT)

En jämförelse av andelen ”korrekta” svar på frågan om klasskamraterna är högljudda (vid kort, medellång eller lång RT) visar att elever uppfattar sina kamrater som mer högljudda i takt med att RT ökar.

Bra akustik ger lägre hjärtfrekvens

När forskarna upptäckte att 80 % av lärarna blev stressade av buller ville de ta reda på om man kunde sänka stressnivåerna genom att förbättra ljudmiljön.

De ville också veta hur stökiga klassrum faktiskt påverkar lärare och elever under lektionerna.

Resultatet? Med A-klassade ljudabsorbenter sjönk lärarnas hjärtfrekvens med 10 slag per minut

Hur är det möjligt?

Om ett klassrum har dålig akustik förstärks ljudet när det studsar mot reflekterande tak och väggar. Detta ger upphov till bakgrundsljud som förvränger talet. Miljön upplevs då ofta som alltmer stressig.

”Hjärtfrekvens är en medicinskt erkänd stressfaktor.”

- Dr Gerhart Tiesler

Lägre ljudnivå och kortare efterklangstid leder till minskad stress

Ljuddämpande åtgärder i utbildningslokaler ger en mer avslappnad miljö där alla känner sig lugnare. Därmed sjunker både ljudnivån och hjärtfrekvensen.

Sambandet mellan tal och sorl

För att förstå vad som sägs i ett klassrum måste talet vara starkare än det omgivande bakgrundsljudet. Detta samband kallas signal-brusförhållande (SNR på engelska) och skillnaden mellan signalen och bruset mäts i decibel (dB).

Den genomsnittliga ljudnivån i ett klassrum utan ljuddämpande åtgärder är 64 dB, vilket gör det väldigt svårt att uppnå ett tillräckligt bra SNR-värde på 15–20 dB. Läraren måste prata lika högt som ljudet av en gräsklippare (85 dB) för att höras.

Med hjälp av A-klassade ljudabsorbenter kan man sänka ljudnivån i klassrummet med upp till 10 dB, så att den upplevs som hälften så hög. Detta har en positiv inverkan på signal-brusförhållandet och taluppfattbarheten, vilket gör det lättare att prata, höra, förstå och lära sig.

Yngre elever kräver högre SNR-värden

En studie visar att 15 dB kan anses vara ett godtagbart signal-brusförhållande för äldre barn (11-åringar), medan det för yngre barn (6-åringar) krävs 20 dB för att taluppfattbarheten ska vara tillräckligt hög.

Det innebär att känsliga lyssnare, som yngre elever och barn med speciella hörselbehov, gynnas mest av ljuddämpande åtgärder som ökar SNR-värdet och gör lärmiljön mer tillgänglig för alla barn.

Buller försämrar tankeverksamheten

Det säger sig självt att det är svårt att höra i ett stökigt klassrum, men studier visar att det dessutom är svårt att tänka.

I en studie fick elever göra standardprov i engelska och matematik i rum med olika ljudnivåer. De gjorde sämre ifrån sig i den höga ljudnivå som är vanligt förekommande i många klassrum, och effekten var tydligast i engelska.

Elever med särskilda behov fick göra samma prov. Särskilda behov kan vara exempelvis nedsatt hörsel, koncentrationssvårigheter eller att undervisas på ett annat språk än sitt modersmål.

Resultaten visar att barn med särskilda behov i högre grad påverkas negativt av buller än andra elever. I synnerhet vid ljudnivåer på upp emot 65 dB.

Tyvärr är ljudnivån i klassrum utan ljuddämpande åtgärder i genomsnitt 64 dB, vilket innebär att det finns ett tydligt behov av bra ljudabsorption. För allas skull, men framför allt för att skapa en lärmiljö som ger alla barn samma förutsättningar att lyckas.

Röstproblem hos lärare

För att barn ska höra tydligt vad någon säger måste talet vara mycket starkare än bakgrundsljudet (cirka 15–20 dB starkare). Det genomsnittliga bakgrundsljudet i ett klassrum utan ljuddämpande åtgärder är 64 dB. Det innebär att läraren måste prata lika högt som ljudet av en borrmaskin (80–85 dB) för att höras.

Det leder till röstproblem. Studier visar att lärare i större utsträckning än andra yrkesgrupper har problem med rösten. I en undersökning uppgav 32 % av lärarna att de haft problem med rösten, jämfört med 1 % för övriga yrkesgrupper.

Dessutom konstateras många fler fall av röstskador bland lärare. En annan studie visade att upp till 65 % av lärarna hade haft problem med ansträngd röst, jämfört med 2 % för övriga yrkesgrupper.

Rösten får alltså ta mycket stryk när lärarna försöker göra sig hörda i klassrummen. Enligt ett flertal studier om lärares rösthälsa, löper lärare minst dubbelt så stor risk att drabbas av röstproblem jämfört med andra yrkesgrupper.

Varför pratar vi högre när vi dricker kaffe?

Nästan alla har upplevt det. Det som sker när en grupp människor pratar i en stökig miljö, t.ex. ett kafé, en festlokal eller ett klassrum. Bakgrundsbullret gör att man ofrivilligt talar med högre volym, frekvens och intensitet. Om en person höjer rösten tar andra efter, vilket ger en allt högre ljudnivå.

Detta kan motverkas med hjälp av bra ljudabsorption. Forskning visar att ett ljudabsorberande undertak i klass A, med en teoretisk dämpningseffekt på 3 dB, kan få elever att sänka sina röster med ytterligare 7 dB. Det blir en total minskning på 10 dB, vilket gör att ljudnivån upplevs som hälften så hög. Den här omvända effekten kallas ibland för ”bibliotekseffekten”.

Studier har visat att minskad ljudnivå i ett klassrum har en positiv effekt på humör, stress och inlärningsförmåga. Dessutom minskar det risken för röstproblem och ökar taluppfattbarheten.

Hur buller påverkar provresultaten

Stökiga klassrum har en negativ effekt på elevernas provresultat.
Det har påvisats i ett antal studier.

I ett exempel jämförde forskare provresultaten för låg- och mellanstadieelever i två olika typer av rum. Ett med tysta förhållanden och ett med bakgrundsbuller på ca 65 dB, som är vanligt förekommande i de flesta klassrum.

Det visade sig att ljudnivån i klassrummet hade en stor inverkan på elevernas resultat, såväl språkligt som kognitivt.

I en annan undersökning kom man fram till att elevernas taluppfattning förbättrades med 35 % efter montering av ljudabsorberande undertak och väggpaneler i klass A. Åtgärderna minskade ljudnivån med upp till 10 dB, vilket gjorde att den upplevdes som hälften så hög.

”Personalen som arbetar i behandlade klassrum säger att skillnaden är enorm. De behöver inte längre skrika för att höras och dessutom har atmosfären blivit lugnare, tystare och mer avspänd.”

- Catherine Douglas, huvudlärare på Balgreen Primary School