Tystare klassrum – en nyckel till trygghet och lärande
DEBATTARTIKEL 12 DECEMBER 2025
Buller, stimmiga korridorer och ständigt brus påverkar barns inlärning, fokus och trygghet. Forskningen visar tydligt att vi måste ta skolans ljudmiljö på större allvar. En ny studie lyfter fram hur elever och lärare upplever ljudmiljön i skolan och vilka lösningar som faktiskt fungerar. Nu är det dags att utforma klassrum där elever både kan koncentrera sig och må bra.
Det är svårt att ta till sig kunskap när man ständigt måste anstränga sig för att höra och behålla fokus. Sorlet, skrapet av stolar och slamret i korridorerna är ett betydande problem för både elever och lärare. Forskningen visar att buller och störande ljud i skolmiljön har en tydlig negativ inverkan på elevers koncentration, inlärning och prestation. Både akut och långvarig exponering för buller försämrar taluppfattning, läsning, korttidsminne och lyssningsförståelse.
Men trots att de negativa konsekvenserna av buller och störande ljud i skolmiljön är välkända, har elevernas egna upplevelser och perspektiv på problemet varit relativt outforskat. Därför har Ecophon i samarbete med forskaren Martin Ljungdahl Eriksson från KTH genomfört en studie på Gantofta skola i Helsingborg i syfte att fördjupa kunskapen om hur elever, lärare och skolledning uppfattar och hanterar ljudmiljön i olika typer av lärmiljöer. I stället för att tala med arkitekter, kommunens lokalplanerare eller strateger som vanligen involveras, har studien medvetet fokuserat på dem som faktiskt vistas i miljöerna varje dag. Genom gruppintervjuer med lärare och elever undersöktes de upplevda skillnaderna mellan ett traditionellt klassrum och en öppen lärmiljö.
Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar buller i skolan inte bara elevernas kognitiva processer, utan kan även bidra till stress, trötthet och minskad motivation. Samtidigt som många kontor och arbetsplatser har tysta zoner, akustiktak och ljuddämpande möbler, sitter barn fortfarande i miljöer där ljudnivån når ohälsosamma nivåer. Detta väcker frågan om hur skolmiljön kan anpassas för att bättre stödja elevers välmående, trygghet och inlärning.
Det är därför intressant att deltagarnas berättelser om sina upplevelser och erfarenheter visar att möjligheten att välja arbetsplats i olika zoner i den öppna lärmiljön skapade mer arbetsro och fokus. Lärarna kunde tala i normal samtalston till fler elever, samtidigt som smågruppsprat blev mindre störande än i små rum där ljud lätt sprider sig.
Studien visade även att eleverna upplevde att de fick mer gjort under lektionerna eftersom färre störmoment uppstod i den öppna miljön. Samtidigt som traditionella klassrum ger snabb kontakt med läraren och bättre ergonomisk komfort, ger den öppna miljön påtagliga akustiska fördelar och större flexibilitet.
Flera vittnade om att otrygghet ofta uppstår i trånga korridorer och kapprum där ljudnivån är hög och konflikter lätt blossar upp. Både elever och lärare beskrev i studien den öppna lärmiljön som en tryggare plats eftersom konflikter kunde lösas där och då, utan att någon behövde gå ut ur klassrummet. Det öppna, flexibla klassrummet håller gruppen samlad och skapar en känsla av gemenskap där ingen hamnar utanför.
Skolan är en av våra mest värdefulla samhällsinvesteringar. I många av dagens klassrum förekommer fortfarande buller, stress och otydliga strukturer som bidrar till otrygghet. Det är dags att tänka om. Akustiken i klassrummet är inte en detalj utan en avgörande del av lärandet.
Studien ger värdefulla insikter om hur vi kan bygga och organisera klassrum som skapar förutsättningar för elevers arbetsro, välmående, trygghet och inlärning. Därför fastslår Martin Ljungdal Eriksson vikten av att:
- Designa lektioner för rörelse och zoner. Använd stationsarbete och tydliga start/paus/avslut-ritualer så att förflyttningar blir förutsägbara och inte skapar onödigt brus.
- Göra läraren rörlig och närvarande. Planera regelbundna “rundor”/mikrostopp; i stora grupper, två vuxna för snabb respons utan höjt röstläge.
- Öka valbarheten utan exkludering. Erbjud tysta hörn och små “rum-i-rummet” nära undervisningen så stöd sker på plats; låt elever välja “bäst-fokus-läge” och byta enligt enkla regler.
- Välja möbler som främjar ergonomi, inte plats. Säkerställ bekväma stolar/bord, komplettera med några höj-/sänkbara stationer; variera sittande/stående och planera pauser så att fokus håller längre.
- Styra flöden och raster. Sprid raster i schemat, håll stora öppna salar öppna med tillsyn under raster och använd skåpregler för att minska trängsel.
Ett tystare klassrum är en investering i trygghet och lärande. Nu är det dags att bygga skolor och lärmiljöer där varje röst får höras och där utformningen utgår från elevernas och lärarnas dagliga behov.
Ida Cederlund, konceptutvecklare skola, Ecophon
Martin Ljungdahl Eriksson, postdoktor och forskare i ljudmiljödesign vid KTH