Sundbyberg studien

Syftet var att se hur undertakets egenskaper påverkar arbetarnas hälsa, produktivitet och den upplevda störningen.

Och resultatet var tydligt – en bättre ljudmiljö förbättrar avsevärt arbetets effektivitet:

• upp till 16 % mindre störningar i allmänhet
• upp till 25 % mindre störningar på nära håll
• upp till 21 % mindre störningar på långt håll
• upp till 11 % mindre kognitiv stress

Minskad kognitiv stress innebär förbättrad koncentrationsförmåga, förbättrad minnesförmåga, bättre beslutsfattande och att det blir lättare att tänka klart. Siffrorna ovan baseras på en jämförelse med genomsnittsresultaten

Ett unikt upplägg

Utformningen av studien är unik i sitt slag på grund av det faktum att:

• Studien är en fältstudie som genomförs i verkliga förhållanden, medan de flesta andra studier av ljudmiljöer genomförs under kontrollerade förhållanden. En fältstudie kan producera betydligt mer trovärdiga resultat eftersom psykologiska faktorer beaktas.*
• Studien är baserad på en "cross over design" där två olika kontrollgrupper är delaktiga. Samma resultat observerades inom de båda kontrollgrupperna.

 

Studien delades upp i tre faser:

1. Förberedelse av ljudmiljön

På helgen före studien ändrades ljudförhållandena på de två våningarna utan de anställdas vetskap:

• På 4:e våningen förbättrades den redan goda ljudmiljön genom att man installerade väggabsorbenter
• På 5:e våningen ersattes hälften av takabsorbenterna med hårda ljudreflekterande absorbenter med lägre ljudabsorptionsförmåga

 

 2. Växla från bättre till sämre och vice versa

Efter tre veckor byttes ljudförhållandena mellan våningarna, på helgen då inga anställda var närvarande.

• 4:e våningen, som ursprungligen hade en bra ljudmiljö, fick en sämre ljudmiljö. Väggabsorbenterna avlägsnades och undertaket ersattes med hårda reflekterande absorbenter
• På 5:e våningen förbättrades ljudförhållandena genom att åter installera högkvalitetsundertak och väggabsorbenter

 

3. Byte av akustikförhållande igen

Efter tre veckor bytte vi tillbaka igen, vilket innebar att:

• 4:e våningen fick tillbaka sin goda ljudmiljö
• 5:e våningen ändrades tillbaka till en sämre ljudmiljö

 

Komfortavstånd

Akustiken i arbetsmiljön mättes flera gånger under studien och följer riktlinjerna i ISO 3382-3. På detta sätt har de anställdas komfortavstånd kunnat mätas.

Studien visade att människor påverkas starkt av ljudmiljön i öppna kontorslandskap. Beträffande komfortavstånd fanns det en klar skillnad i form av talspridning:

Komfortavståndet förbättrades med 35 % på våningen med bättre akustik.

Upplevd störning i allmänhet

De förbättrade ljudförhållandena resulterade också i märkbart resultat på en minskning av upplevd störning i allmänhet. Samma mönster observerades på båda våningarna.

Den mittersta kolumnen (T2) visar förbättrade och försämrade ljudförhållanden.

= Våning 4   = Våning 5

Nivåstörningar
Testperioder

 

Upplevd störning på nära håll

Studien visade märkbara resultat på minskning av störningar på nära håll med den förbättrade ljudmiljön. Samma mönster observerades på båda våningarna, om än i olika grad.

Den mittersta kolumnen (T2) visar förbättrade och försämrade ljudförhållanden.

= Våning 4   = Våning 5 

Nivåstörningar
Testperioder

 

Upplevd störning på långt håll

Det fanns en betydande minskning av störningar på långt håll med de förbättrade ljudförhållandena.

Den mittersta kolumnen (T2) visar förbättrade och försämrade ljudförhållanden.

= Våning 4   = Våning 5 

Nivåstörningar
Testperioder

 

Upplevd kognitiv stress

Studien visade också att de förbättrade ljudförhållandena leder till en betydande minskning av kognitiv stress.

Den mittersta kolumnen (T2) visar förbättrade och försämrade ljudförhållanden.

= Våning 4   = Våning 5 

Nivåstörningar
Testperioder

 

Läs hela rapporten

Studien genomfördes i samarbete med Stressforskningsinstitutet i Stockholm under ledning av Aram Seddigh, PhD, i Sundbyberg stadshus, våren 2014. Studieresultaten publicerades i Journal of Environmental Psychology i September 2015.