Efterklangstid

Efterklangstiden definieras som tiden det tar för ljudet att minska med 60 dB. För att fastställa denna tid används olika delar av klangkurvan.

Måtten T₂₀ och T₃₀ brukar kallas "sena efterklangstider" eftersom de mäter i den senare delen av kurvan. EDT kallas "tidig efterklang" och anses bättre spegla hur vi uppfattar klang i rummet.

När Early Decay Time (EDT) mäts används ett intervall på 10 dB.

Vid T₂₀ används ett intervall på 20 dB. När man fastställer T₂₀ startar inte utvärderingen förrän efter att ljudnivån redan har minskat med 5 dB.

Vid T₃₀ används ett intervall på 30 dB, och även här börjar utvärderingen efter att ljudnivån har minskat med 5 dB.

Om klangkurvan är rak ger EDT, T₂₀ och T₃₀ alla samma värde. I praktiken är klangkurvan sällan rak (streckade linjen) vilket betyder att egenskaperna skiljer sig åt.