Frigör lärmiljöns potential

Innovative Learning Environments, ILE:s, är en stark trend när nya skolor byggs och gamla byggs om. Det handlar om utbildningsmiljöer där klassrum och korridorer öppnas upp för mer varierade, aktivitetsbaserade ytor.
Education

På Hyllievångskolan i Malmö har man valt en lösning med både klassrum, öppna ytor och mindre arbetsrum. Möt läraren, arkitekten och forskaren och deras syn på en modern skola.

Fredrik Andersson, förskolelärare och dramapedagog, visar runt i den nybyggda Hyllievångskolan. En naturlig startpunkt är ett av de öppna utrymmena med köksavdelning. Varje så kallad arbetslagsyta, eller ”hemvist”, binder ihop ett arbetslag med sex klassrum, grupprum i olika storlekar och pedagogernas arbetsrum.

– Det ger oss förutsättningar att jobba tillsammans i lag med en röd tråd i undervisningen. De mindre rummen blir inriktade på olika saker, till exempel matte, språk och IT säger Fredrik Andersson.

Han har jobbat mycket med lärandemiljöer och att utforma rum utifrån barnens sätt att vara och vilka uppgifter som ska lösas. Fredrik Andersson betonar vikten av att anpassa rummen efter barnens behov och tankar.

– Vi vuxna vill gärna planera och tänka att ”det här rummet ska vi använda så här”. Sedan kommer barnen och gör det till något annat. 

Stor skillnad mot andra skolor

Fredrik Andersson

Fredrik Andersson, förskollärare och dramapedagog vid Hyllievångskolan.

 

När vi går in i ett av grupprummen är ljuddämpningen uppenbar. Ena långväggen fungerar som en stor anslagstavla och är i själva verket en ljudabsorbent. Heltäckningsmattor dämpar ännu mer och signalerar lugn och koncentration.

– Jag märker stor skillnad mot andra skolor jag har jobbat på. Vi kan sitta i ett fullt klassrum och sjunga utan problem.

Varje klassrum rymmer 30 barn. Men när de ska jobba med sina uppgifter är tanken att de ska sprida sig i olika rum och utrymmen för att få lugn och ro eller stimulans, beroende på vad de ska utföra. Som dramapedagog understryker Fredrik Andersson behovet av rörelse och yta, både ute och inne.

– Vi har exempelvis arbetat med träd i förskoleklassen och hur årsringar berättar trädets ålder. Vi har då låtit barnen själva bilda cirklar, vilket gör det lättare att förstå. Och det kräver yta. 

Gott om innovativa lösningar

Hyllievångsskolans skolgård är uppdelad i småytor avsedda för olika typer av rörelse och aktiviteter. Här finns gungor, klätterställningar, basketplan, multiplan för exempelvis fotboll, innebandyplan, pingisbord, hoppgrop och en löparbana. Längs byggnaden finns gott om sittplatser för de som vill ta det lugnare. Runt hela skolgården löper ett dagvattendike istället för staket – något som också kan användas i lärandesyfte kring hållbarhet och vattenfrågor. Dessutom finns uteklassrum i form av takterasser på tredje och högsta våningen.

Hyllievångsskolan har flera andra innovativa lösningar. Byggnaden har i princip inga dolda rum eller vrår där barn kan bli utsatta för trakasserier. Kablar, ventilationsrör och vattenavledning är bitvis synliga bakom glas för att kunna användas i undervisningen. Elproduktionen från solceller på taket visas tydligt på en display vid skolans entré.

format_quote

I dagens digitala värld måste vi utforma helt nya sätt att arbeta.

Minska fokus på klassrummen

Liljewall Arkitekter vann uppdraget att utforma Hyllievångsskolan med sitt idékoncept om en framtidsinriktad skola byggd som ett passivhus. Stefan Östman är uppdragsansvarig arkitekt på byrån och särskilt inriktad på lärande miljöer. Han vill minska klassrummets betydelse som det centrala rummet för elever och undervisning.

– Pedagoger är fortfarande fast i föreställningen att det måste finnas traditionella klassrum på 60 kvadratmeter med plats för 30 elever. Det lever kvar sedan 1700-talet och bygger på envägskommunikation. I den digitaliserade världen måste vi hitta andra arbetsformer.

Stefan Östman pekar på det faktum att alla elever sällan är samlade i ett och samma klassrum.

– Det är slöseri med yta att ha egna hemklassrum. Men vi fick inte frångå det i Hyllievång, så vår tanke var att också skapa en hemvist för ett helt arbetslag i de öppna ytorna. 

Utformningen av de öppna ytorna bidrar till ljuddämpningen

Utformningen av de öppna ytorna bidrar till ljuddämpningen. Små grupprum bryter upp utrymmet och raka väggar undviks.

Både ljud och ljus är viktigt

Öppna ytor innebär utmaningar för ljudmiljön. Hyllievångsskolan har dessutom stora glasytor, som inte direkt främjar akustiken.

– Öppenhet, en trivsam känsla och att alla syns och ser varandra är betydelsefullt. Samtidigt är ljudmiljön väldigt viktig, understryker Stefan Östman.

– Då räcker det inte med akustiktak, man måste ha väggabsorbenter också. Och taken måste dämpas på rätt sätt med ett särskilt avstånd mellan undertak och bjälklag.

Själva utformningen av de öppna ytorna dämpar också ljuden. Här finns inte många raka väggar, små grupprum bryter av och en köksavdelning skärmar av en del av rummet.

– Jag tror man ska gå ännu längre med skärmar, både för akustiken och för att skapa fler rumsliga möjligheter, säger Stefan Östman. 

Involvera ledningen och lärarna

Hur ska då ILE:s, eller Activity Based Design, genomföras i en miljö där idén om klassrum fortfarande är väldigt stark? Bodil Bøjer forskar vid arkitektur- och designhögskolan KADK i Köpenhamn om ILE och hur den fysiska miljön kan stötta lärandet. Enligt Bodil Bøjer är inte en specifik utformning den viktigaste faktorn för att lyckas. Det viktigaste är att involvera ledningen och lärarna i utformningen.

format_quote

Den största utmaningen är att våga investera i den verkliga processen med att designa skolor.

– Lärarna är så vana vid klassrum. Det går inte att bara bygga nytt eller bygga om på annorlunda sätt och tro att det ska fungera av sig självt. Det handlar om att skapa en kulturförändring. Den stora utmaningen ligger i att våga investera i själva processen att utforma skolan.

Lärutrymmen rumsindelning

A range from closed to open learning spaces to give context of where street spaces fit in schools. Based on Dovey & Fisher’s learning space typologies (2014) adapted by Soccio & Cleveland (2015) with street spaces highlighted.

 Vikbar vägg 
 Fast vägg

  Förråd
  Klassrum

   Gemensamt utrymme
   Allmänt utrymme

En rad olika rumstyper, alltifrån klassrum till gemensamma utrymmen, illustrerade enligt ovan visar var gemensamma utrymmen passar in. Baserat på Dovey & Fisher´s rumsindelning (2014) tillämpat av Soccio & Cleveland (2015) där gemensamma utrymmen är markerade. 

Lärarna får nya roller

Bodil Bøjer understryker vikten av att lärarna är delaktiga redan i designprocessen och att ledning och konsulter är lyhörda och verkligen lyssnar på deras behov och tankar.

– Lärarna får helt andra roller. Vi pratar om att gå från lärarfokuserat till elevfokuserat lärande. Läraren blir mer en facilitator i en ILE.

Beroende på pedagogik kan utformningen se olika ut. Det gemensamma är att det ger möjlighet att välja miljö utifrån aktivitet och behov hos barnen.

– Det hjälper eleverna att hitta platser som passar just deras inlärningsbehov. Det traditionella klassrummet är väldigt likriktat, alla har likadana bord och stolar.

Öppna utrymmen färgade efter aktivitet

Ett exempel på typiska aktiviteter som kan förekomma i öppna utrymmen - vid Bodil Bøjer Ind Phd, KADK & Rune Fjord Studio.

   Klassrum
   Grupprum
  Socialt område
  Tyst område
   Förvaring
  

Bodil Bøjer tror däremot inte att klassrummets funktion kommer att försvinna helt från skolorna.

– Det kommer alltid att behövas en plats för samling och instruktioner.

Det finns hursomhelst ett ökat fokus i skolvärlden på lärande byggt på samarbeten och att skapa lämpliga utrymmen för detta. Efterfrågan ökar också på att kunna använda andra informella lärandemiljöer utanför de traditionella klassrummen. Lärare och elever behöver kunna välja var, med vem och när de ska studera.

– I den här övergångsfasen har informella lärandemiljöer en viktig roll. Eleverna kan ta större ansvar, för större självförtroende och blir mer engagerade i sitt lärande. Informella ytor är mer flexibla och kan anpassas till olika typer av aktiviteter, säger Bodil Bøjer.

 

Text: Lars Wirtén  

Foto: Teddy Strandqvist